Hej hej! Manda här!

I dag vaknade jag av att Annie dansade till Love you like a love song på Wiiet. Utan att fråga mig!

Sedan var jag glömsk vid frukosten och glömde hälla mjölk i flingorna, så jag tog en tugga (och MUMS VA GÖTT ME SNUSTORRA FLINGOR!)  och när jag väl skulle hälla i mjölken så tog den snipp snapp slut. Så jag reste mig upp och började gå mot kylskåpet. Men precis när jag skulle öppna kylen hörde jag att Annie dansade The way you´re beautiful och bara: O, hon dansar,O, jag vill också dansa. Höhöhö! I alla fall tog jag upp Wii-kontroll-saken och dansade också.

Sedan hörde jag mormor säga med sin listerländska dialekt:

- Amanda vao döu klaor häer?

- Klar med vad? Frågar korkade jag.

- Fliengorna. 

- Aha... Juste! Säger jag trögt och går och sätter mig vid bordet igen, där jag (typ inte) direkt kommer i håg varför jag hade rest mig upp och hur det kom sig att jag höll på att dansa till halva Selena Gomez och halva Nicki minaj. Så ännu en gång reste jag mig upp för att öppna den idiotiska kylskåpsdörren och ta ut den idiotska mjölken och sedan hälla den idiotiska mjölken i den idiotiska flingskålen  och sedan ta den idiotiska skeden för att sedan stoppa in den i min idiotiska mun, för att därefter mosas av mina idiotiska mjölktänder (Nej jag har inte tappat alla än...), för att åka ner i min idiotiska hals för att efter ett tag bli idiotisk näring åt idiotiska mig. I alla fall, jag åt alltså upp de där idiotiska flingorna (har jag inte användt det där adjektivet förut?). 

Sedan hoppade jag in i dushen.(inte bokstavligen hoppade... snarare gick) Det slutade med en explosion ( b o k s t a v l i g e n ). Jag brukar nämligen köpa badkulor(små klotformade saker med en sorts badolja i) på Melissa, en tvålbutik här i Haga. Det är meningen att man ska lägga dem i badvattnet så försvinner "skalet"  runt om också blandas badoljan med vattnet så men luktar gott när men kommer upp. Grejen är den att jag oftast inte hinner bada (eller så orkar jag bara inte) men jag gillar att köpa badkulor och att lukta gott så jag brukar göra hål på den två cenimeter breda kulan och smörja in mig i duschen i stället.

I dag var jag lat och försökte klämma sönder badkulan i duschen. Det gick inte. Sedan försökte jag göra hål på den mjuka lilla kulan med min längsta tumnagel. Det gick inte heller. Sedan försökte jag klämma sönder den igen. Tredje gången gilt liksom. Den här gången funkade det faktiskt. NOT! FOOL YA! eller nåt sånt... så jag klämde, och klämde, och klämde, och helt plötsligt klämde jag, och klämde och klämde och plötsligt hade jag badolja i hela ansiktet och ett tomt blött skal i händerna.

Som om inte det vore tillräckligt var schampot näst  intill slut. Stackars mig. 

Senare på dagen när klockan var typ 14 (för er som inte kan klockan betyder det två på dagen) gick jag och Annie ut i Haga. Hon skulle lämna in en Mandala (som hon för övrigt snott från mig) till en teckningstävling på bokia och jag skulle köpa ett I phoneskal (även om jag har ett med snobben som jag fick av Emma på min födelsedagsfest).

När vi lämnat in teckningen till bokia så gick vi till Kawaii shop.

Jag försökte bestämma mig för ett svart skal med en påfågel med massa plastdiamanter eller ett med blå plastdiamanter i olika nyanser (de skalen fanns på Fanny Michel) och hon ville ha örhängen. Hon köpte ett par som såg ut som chokladbitar och sedan gick vi till Maja (en butik som ligger två meter om Haganygata). Då hade jag bestämt mig för det blåa skalet men vi gick och kollade i alla fall.Där fanns ett likadant blå skal (och sånna i svart och ett i rosa) men det kostade mindre så jag köpte det och ett till med zebraränder med guld istället för vitt.

Till slut gick vi hem och jag började hålla på med I phonen och satte på det guldiga zebraskalet.

Helt plötsligt när vi höll på och spelade spel mumlade mormor nåt om nån gubbe som målade. 

Systrarna nyfikna blev nyfikna och kollade nyfiket ut genom det nyftikna föstret ( det där blev inte riktigt rätt...) och mycket riktigt såg vi en gubbe som höll på med att måla den höga Staty-grej-saken på vår gård röd. Han liksom duttade  röd färg på statyn. Jag messade mamma och pappa om de kunde ringa till bostadsbolaget och kolla det medan morfar gick runt och predikade om att det var säkert bara en konstnär... bla bla bla... sången Mamma jag ska måla jorden en dag... PÅ RENASTE LISTERLÄNDSKA DESSUTOM. INTE ETT DUGG IRRITERANDE NÄR MAN TROR ATT MAN SER NÅN SOM HÅLLER PÅ ATT KLOTTRA NER EN STATY-SAK-GREJ SOM HAR STÅT DÄR I MER ÄR NIO ÅR. INTE STRESSANDE ALLS.typ....

Till slut försvann gubben och (färgen med konstigt nog) men jag antar att gubben var någon som jobbade för bostadsbolaget.

Ja, det var väl spännande. NOT!

Okej det var väl allt för idag... Heddå!